Barakat Ghebrehawariat har i nästan två decennier föreläst om frågor som rör rasism och språk. Under sommaren 2023 släppte han sin första bok, “Får man säga svart”, där han hoppas ge oss ett språk som kan bidra till att normalisera svarta människors närvaro i Sverige.
– Vi behöver terminologier och begrepp för att konceptualisera och synliggöra orättvisor kopplade till hudfärg, inte minst rasism, förklarar Barakat.
I sin bok utforskar han även hur kraftfullt språk och bilder kan påverka vår uppfattning av människor. Detta är någonting som kuratorerna på Cinemafrica är mycket väl medvetna om när de noggrant väljer vilka projektioner av svarta människor som visas på filmfestivalen. Genom en noggrant kurerad samling av filmer och evenemang ger Cinemafrica en röst åt berättelser som sällan hörs på den nordiska scenen.
– Det är viktigt att synliggöra en svart socialrealism. Det är som om det inte existerar när vi inte berättar om det, säger Barakat.
– Jag tror att vi måste verka för att svarta kreatörer ska kunna berätta tråkiga historier om en svart medelklass. De här berättelserna behövs också. Och jag vet att det finns fler svarta manusförfattare och vita allierade som är mer och mer intresserade av att utforska just normaliseringen av svarta kroppar. Och där tror jag att film kan spela en stor och viktig roll. Föreställ dig om vi såg en ny version av Bonusfamiljen med svarta skådespelare.
Barakat hyllar Cinemafrica som en banbrytande plattform som utforskar och omdefinierar svarthet samt bilden av svarta människor bortom traditionella filmvisningar. Festivalen syftar inte bara till att lyfta fram filmer från Afrika och dess diaspora utan också till att förnya den föråldrade bilden av Afrika i Skandinavien.
– Film kan bidra till att cementera och upprätthålla rasistiska idéer men det kan absolut också agera som en infrastruktur för inkludering, säger han.
– Det är viktigt att frigöra oss från svarta stereotyper och berätta historier om svart komplexitet med rika karaktärer som är mer än Ravy i Snabba cash. Jag vill se svarta personer berätta historier som inte nödvändigtvis har att göra med diskriminering eller antisvart rasism.
– Sen tycker jag att det är viktigt att svarta filmskapare inte känner sig tvingade att hela tiden berätta politiska historier. Men jag är osäker på om det ens är möjligt för oss att framstå som endast konstnärer istället för “svarta konstnärer” i ett samhälle som rasifierar människor som bryter mot vithetsnormen.
När Cinemafrica i år firar sitt 25-årsjubileum, inkluderas retrospektiva visningar av inflytelserika filmer från den afrikanska diasporan under de senaste decennierna. Däribland finns verk av svarta filmskapare från 60-talet som skildrade dåtidens svarta människors erfarenheter i Sverige. Barakat påminner om de svenska pionjärer som har banat väg och gjort stora framsteg kring frågor som rör inkludering – på, bakom, framför och bortom filmduken.
– Jag försöker att ha helikopterperspektiv och se hur mycket saker som har förändrats, säger Barakat som varit aktiv i frågor som rör antirasism i över 20 år.
– Jag ser en ny ström av svarta kreatörer, entreprenörer och andra svarta människor som arbetar för ökad jämlikhet. Det gör mig väldigt glad.
Barakat har besökt Cinemafrica vid flera tillfällen. Han beskriver det som en unik plattform där svarta svenskar kan ha samtal på sina egna villkor. Han ser det som en plats där svarta kan dela sina tankar och känslor utan att störas av det vita majoritetssamhället.
– Förutom att Cinemafrica visar filmer som inga andra institutioner visar, är det en fysisk plattform som jag varje höst ser fram emot att gå till, säger han.
– Det finns något till befriande i att få vara i de här rummen. Att få andas och prata med varandra. Att få vara glada, ledsna, coola, roliga och snygga tillsammans. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är utöver filmerna och det politiska arbetet som också görs.
Barakat Ghebrehawariat tipsar om svarta kreatörer att ha koll på:
Judith Kiros: Författare, poet och journalist
Mohamed El Abed: Manusförfattare, dramatiker, podcast entreprenör
Hawa Sanneh: Producent
Meron Mangasha: Poet och manusförfattare
