Hey Anthia,
Så roligt att du ska vara med på årets festival, din första som styrelseledamot, vi vill veta mer om dig.
Cinemafricas styrelse
När kom du först i kontakt med CinemAfrica?
Året var 2018 när jag först kom i kontakt med CinemAfrica. Jag hade precis flyttat till Stockholm och ville involvera mig i filmfestivalsvärlden i Stockholm, det första jag gjorde. Jag togs emot så varmt då och visste att det var en plats för mig. Jag kom med till programgruppen följande året.
Hur har din akademiska bakgrund inom sociologi och filmvetenskap påverkat ditt arbete som moderator för filmerna under CinemAfrica Filmfestivalen 2024? Jag skulle nog säga att min akademiska bakgrund har utrustat mig med en somewhat bra grund och ett ordförråd för att kunna prata om film eller den rörliga bilden och dess verkan på samhället och vice-versa. Jag hoppas att kunna bidra till ett mer lättillgängligt sätt att prata om diaspora film under min tid som moderator.
Vilka teman eller budskap från de filmer du kommer att moderera tycker du är särskilt viktiga att lyfta fram för festivalens publik?
Vi har utmanande teman som berör krig, utrotning, kolonisering och vi tittar även på frågor kring att vara Svart och/eller POC i vita rum och hitta sätt att kunna uttrycka sig. Jag hoppas att vi alla närmar oss dessa ämnen med ett öppet sinne och med en vilja att lyssna och även lyfta upp varandra.
Hur tror du att de olika filmerna, såsom Sodida, Hawa och Algiers, reflekterar viktiga kulturella eller politiska aspekter av den svarta diasporan och det afrikanska samhället? Dessa filmer må vara olika men de är så oerhört samtida! De behandlar diverse perspektiv och även verkligheter som den svarta diasporan går igenom. Community, samhörighet, hur vi betraktar varandra och även oss själva samt den inre och även yttre kampen som vi bär med oss.
Som popkultur-expert, hur ser du på förhållandet mellan populärkultur och de afrikanska filmer som visas på festivalen? Finns det några paralleller du tycker är särskilt intressanta?
Vi lever ju i en tid av försoning, detta kan tolkas väldigt olika av olika människor men vi kan till exempel se konsekvenserna som vissa människor som länge levt i rampljuset står framför. Jag tror att med teman om till exempel återlämning av kulturarv i Dahomey, eller då befrielsekampen i Slaget om Algiers – att vi får en inblick på försoning på ett större plan som inte bara rör en individ utan det kollektiva. Popkultur är den kulturen som genomsyras som mest och ett kollektivt och revolutionärt tankesätt är det som jag ser triumfera i det kollektiva tänket.
Mer om: Anthia Ntebega har en akademisk bakgrund inom sociologi (kandidatexamen) och filmvetenskap (masterexamen). Hon har jobbat som projektledare inom den ideella sektorn och jobbar idag som turnéledare för danskompaniet Cullberg. Hon har suttit som styrelseledamot i föreningen Nubian Hub, arbetat som projektledare för föreningen Interfem och tidigare suttit i programgruppen för CinemAfrica. Hon har god kunskap om afrikansk film och film från den svarta diasporan och är även självutnämnd popkultur-expert.
Filmer om modereras/presenteras av Anthia:
Läs mer om årets program här!
